En likvärdig förskola

“Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika” (Skolverket, 2018). “Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang” (Skolverket, 2018).


Vi arbetar ständigt för en likvärdig förskola. Likvärdighet som begrepp innebär inte lika för alla utan att alla barn ska få bli bemötta utifrån sina villkor och förutsättningar och detta för att kunna utveckla sin fulla potential.


Vi har dokumenterat, utvärderat och prövat hur vi på bästa sätt kan skapa jämställdhet i gruppen utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och vi beskriver nedan arbetssättet som vi sett stora resultat av och kommer fortsätta att anamma.


Vi vill att alla barnen ska ha tillgång till allt material och hela vår verksamhet utifrån sin förmåga. Vem du är och hur du är ska inte bestämma vad du klarar av och med vilka leksaker du väljer att leka med. Vi har en tro om att barnen lär av varandra, både stora, små flickor och pojkar. Barnens personligheter ska få möjlighet att mötas och dela sina erfarenheter med varandra.


För att åstadkomma detta tankesätt har vi valt att barnen får leka med alla leksaker över hela avdelningen, så att barnen kan skapa sina egna platser och lekar, men också tilldela lekmaterialet den mening de vill att materialet ska ha. Med detta menar vi att t ex byggklossar kanske endast verkar vara byggklossar för oss vuxna, medan barnen kanske leker att det är nåt helt annat som t ex hundben etc. Om vi då begränsar barnen vart i verksamheten materialet hör hemma, begränsar vi också barnens lek och med vem de leker.

Genom detta arbetssätt har vi märkt att det skapas ett mer jämställt klimat där barnen inte tänker på kön, ålder, funktionsvariation eller vilken kultur man har.


I detta arbete vill vi pedagoger vara närvarande i vad, hur och med vad barnen leker. Genom att vi finns där och hör och ser vad som händer mellan barnen och kan då hjälpa dem att föra lekarna framåt, med allt ifrån konflikthantering till att tilldela roller i leken.


Om vi vissa dagar märker att vissa konstellationer skapar oro, eller att vissa av barnen behöver en “paus” ifrån varandra i leken, kan vi pedagoger gå in och skapa nya konstellationer för att skapa trygghet för det/de barnen som inte mår bra i leken just då. Om detta inträffar, är det viktigt att vi förklarar för barnen varför vi gör detta och hjälper dem att dels bearbeta, men också skapa en trygg atmosfär i gruppen. Vi kan också pausa projekt, för att tillfälligt belysa och undervisa barnen i det dilemma vi ser uppstår.


“Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar” (Skolverket, 2018).


Om vi ser att vi har barn som behöver extra ledning, stimulans och hjälp att reducera de hinder som kan finnas i verksamheten för detta barn, gör vi en kartläggning över barnet och utvärderar sedan denna för att se vilka åtgärder vi behöver vidta för att hjälpa barnet. Barnets vårdnadshavare görs delaktiga och vi kan tillsammans utforma en handlingsplan för hur vi ska gå vidare. Vi följer efter ca en månad upp förra samtalet. Om vi ser att vi behöver mer ledning kan vi ta hjälp av en specialpedagog. Rektor kan också skriva en remiss till BUP med vårdnadshavarna godkännande. Även tilläggsbelopp från Göteborgs stad kan sökas.


För att barnen ska kunna samarbeta, känna sig hörda till och må bra utifrån sina förutsättningar arbetar vi i arbetslaget utifrån att:

-Vara närvarande och få barnen att känna sig sedda och trygga.

-Bli medståndare istället för motståndare.

-Skapa begripliga regler som barnen gärna följer för att de förstår dem och även begripliga situationer så det blir naturligt för barnen att göra rätt.

-Vara lugn och använda rösten på ett lugnt sätt.

-Inte trappa upp konflikten genom att sätta hårt mot hårt, sikta på samarbete istället.

-Undvika straff, utskällning och tillrättavisande.

“Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränk­ barhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsned­sättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Skolverket, 2018).

Under vår grundverksamhet arbetar vi bland annat med kompisböckerna utifrån kanin och igelkott. Dessa böcker belyser vardagliga dilemman som kan uppstå mellan barnen på förskolan. En serie av kompisböckerna belyser även barnkonventionen.


För oss är det också viktigt att utöka vår normkritiska pedagogik och vårt förhållningssätt i allt från hur vi utformar miljön och vilket material det där finns, till att göra de äldre barnen mer delaktiga i likabehandlingsarbetet med hjälp av aktiv trygghetsrond, där barnen får berätta hur det känns att vistas i de olika rummen och utomhus på förskolan, de ska också få besvara en enkät i anslutning till att vårdnadshavarna utför en brukarenkät.


För att nå längre i detta arbetet behöver vi som arbetar på förskolan vara delaktiga i vad barnen kommunicerar verbalt och icke verbalt, både i de vardagliga situationerna, men också genom att skapa situationer under utbildningstillfällena som ger barnen möjlighet att kritiskt granska olika dilemman. Vi vill inte inte skapa nya normer, utan istället förändra och omkullvälta de rådande normer som redan finns. Viktigt i detta arbetet är att lära barnen säga ifrån om de upplever orättvisor.


Förskolan gör också en barnkonsekvensanalys vid förändringar på förskolan som rör barnen.